Stort intresse för trädgårdsstaden hos ledande politiker och samhällsplanerare i kommunerna

Bland Sveriges kommuner finns det en utbredd uppskattning för trädgårdsstäder som koncept. Med blandade upplåtelseformer, sociala ytor och livet mellan husen kan trädgårdsstaden skapa vinster för både individer och samhället genom att möta frågor som rör trygghet, trivsel, inkludering, integration men även klimatfrågor och biologisk mångfald. Men i vägen står bland annat ekonomin och värdet på kommunens egen mark som kan leda till högre förtätning. Det framgår av en kvalitativ undersökning med djupintervjuer som OBOS låtit göra för att ta tempen på hur ledande politiker och tjänstemän i kommunerna ser på trädgårdsstaden.

Andelen småhus av det totala antalet producerade bostäder är nu nere på rekordlåga nivåer sett ur ett historiskt perspektiv. För att ta reda på orsaken till diskrepansen mellan vad som efterfrågas och vad som faktiskt byggs har OBOS genomfört en kvalitativ undersökning i samarbete med undersökningsbolaget Origo. Genom intervjuer med tjänstemän och politiker i tolv svenska kommuner, vars befolkning tillsammans representerar 18 procent av Sveriges befolkning, framträder en intressant bild av hur kommunerna ser på småhusbebyggelse inom konceptet trädgårdsstaden.

En trädgårdsstad är ett samhälle med blandad, småskalig bebyggelse där hela eller största delen av befolkningen är bosatt i småhus och radhus men även i flerfamiljshus, ofta med tillhörande nyttoträdgårdar. OBOS definition är något bredare, där bland annat blandade upplåtelseformer, livet mellan husen och miljöcertifierade bostäder utgör viktiga aspekter. Konceptet trädgårdsstad myntades redan i 1800-talets England och spreds till Sverige i början av 1900-talet med områden som Gamla Enskede och Örgryte trädgårdsstad och diskuteras idag alltmer bland stadsplanerare och bostadsutvecklare.

Undersökningen visar att dagens moderna form av trädgårdsstad uppskattas då den skapar kvaliteter som både möter människors boendepreferenser och bidrar till kommunernas mål. Målen innefattar ofta hållbar samhällsplanering med olika upplåtelseformer, trygghet, trivsel i närmiljön, hållbarhet i produktionen, tillgång till grönytor och därmed bättre biologisk mångfald i närmiljön.

- Idag finns en obalans mellan vilka bostäder som planeras och hur människor vill bo, samtidigt som trygghet och hållbarhet står högt på kommunernas agenda. En klar majoritet vill bo i eget hus med tillgång till trädgård och grönytor, samtidigt som det aldrig har byggts så få småhus som nu. Det är därför glädjande att bekräfta det ökande intresset från många kommuner för trädgårdsstaden som koncept i deras framtida samhällsplanering. Vi ser trädgårdsstaden som framtidens förtätning på såväl landsort som i storstaden, säger Joakim Henriksson, VD för OBOS Sverige.

Gemensamt fokus på blandad bebyggelse

Av undersökningen framgår att alla tillfrågade kommuner tycker att det är viktigt med blandad bebyggelse med plats för såväl villor som radhus, kedjehus och flerfamiljshus, och att många arbetar med den ambitionen redan idag. Fördelen med detta är att de boende kan bo kvar i området i livets olika faser. Därtill undviker man en likformighet och motverkar segregation, då grupper med olika behov och ekonomi kan bo i samma område.

Livet mellan husen och markeffektivitet – en svår avvägning

Trädgårdsstaden karaktäriseras av gemensamma mötesplatser som utgår från områdets behov och möjligheter, exempelvis grönområden, odlingsmöjligheter, torg och lekplatser. De tillfrågade kommunerna är överens om att det bidrar till trivsel och boendekvalitet när det fungerar väl.

Därtill är effektiv markanvändning ett återkommande tema hos respondenterna. Även om intresset för trädgårdsstaden finns har vissa kommuner inte tillräckligt med byggbar mark för att kunna planera för en sådan. Marken kan även vara för dyr när den ställs mot värdet som kommunerna kan utvinna på egen mark vid förtätning och byggnation på höjden.

- Ska vi värna marken, för vi har begränsat med mark, så är det en usel idé. Få bostäder på ytan om man säger så, det är inga ekonomiska fördelar, säger en respondent.

OBOS menar dock att om förutsättningarna för en trädgårdsstad finns bör det på lång sikt bli en mer samhällsekonomiskt hållbar lösning.

- Genom minskad trångboddhet, möjlighet till integration, ökad trygghet och trivsel blir kostnaderna på sikt lägre än med andra boendeformer. Dessutom ser vi i att den totala klimatpåverkan per invånare faktiskt kan reduceras i och med den här typen av bostadsutveckling, säger Joakim Henriksson.

Servicepunkter är viktiga för en levande trädgårdsstad, men upplevs av kommunerna vara svåra att få till. För att till exempel matbutiker eller caféer ska kunna vara lönsamma krävs ett stort antal boende i området. Däremot uppger en respondent att nya slags lokala servicepunkter kan komma att bli aktuella, såsom bil- och cykelpooler, kylrum för matkassar och paketutlämning.

- Servicefunktioner är mycket viktiga för mikrosamhällen likt trädgårdsstäder. Det är därför viktigt att vi tittar på lösningar för att lokala näringsidkare ska kunna vara med på resan från trädgårdsstadens invigning, säger Joakim Henriksson.

Vanligast att dela upp anvisningar på flera byggherrar

Flertalet kommuner bedömer det som troligt att projekt enligt trädgårdsstadsmodellen kommer att planläggas inom de närmsta åren. I samband med det är det vanligt att man delar upp anvisningar på flera byggherrar för att bland annat få en variation av byggnader. Respondenterna uppger att framtiden kan komma att innehålla mer byggherredrivna detaljplaner och genomföranden av grupper av byggbolag.

- Vår vision är att utveckla framtidens samhällen. Utveckling av stadskärnor med flerbostadshus har traditionellt ofta varit byggherredrivet men småhusutvecklare har inte haft samma möjlighet att påverka detaljplanerna. Vi ser mycket positivt på att kommuner även öppnar upp för byggherredrivna detaljplaner för trädgårdsstaden, där vi kan bidra till att lyfta fram och skapa värden på olika sätt, fortsätter Joakim Henriksson.

Djupare inblick i uppfattningen av trädgårdsstaden

OBOS har arbetat med konceptet under ett antal år och har ett tjugotal områden runt om i landet som planeras att uppföras som trädgårdsstäder. Bland annat flera områden i Skåne, Storstockholm och Östergötland. Samtliga projekt sker i nära dialog med den berörda kommunen.

Undersökningen har gett OBOS ökad förståelse för kommunernas perspektiv, vilket är värdefullt i det fortsatta arbetet med trädgårdsstäder i Sverige.

- Undersökningen har gett oss djupare inblick i kommunernas uppfattning av trädgårdsstaden. Vi tror på trädgårdsstaden för att skapa socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara stadsdelar. Vi hoppas att fler kommuner kan få upp ögonen för trädgårdsstaden och i större utsträckning tar i beaktning hur kommuninvånarna faktiskt vill bo, säger Joakim Henriksson.

- En aspekt som inte togs upp av kommunerna, men som vi på OBOS tror kommer att bli allt viktigare för ett hållbart bostadsbyggande, är biologisk mångfald där trädgårdsstaden kan bidra med stora värden. Vi ser ett växande behov av och intresse i att restaurera och bevara flora och fauna på projektplatsen, tillägger Ulrika Liiv, Kommunikations-och Hållbarhetschef på OBOS.